Nya Zeeland

12-03-01

Packning och förberedelser är i slutskedet, i morgon kväll drar vi mot Nya Zeeland! Stockholm-Köpenhamn-Bangkok-Christchurch är rutten och beräknad ankomst söndag eftermiddag, lokal tid.

12-03-02

På väg. Köpenhamn…. En av tjugofyra flygtimmar avklarade.

 

12-03-04

Framme i Christchurch efter 35 timmars resa; man är allt lite mosig.. Det blir en pizza på stan och så haverera i säng på ett backpacker hotell. I morgon bitti tar vi ut husbilen. Go natt!

12-03-07

Kontakt igen! Mobiltäckning är inget att ta för givet överallt i detta land. De senaste två dygnen har det varit noll GSM..

Efter att ha hämtat ut husbilen hos Kelvin på Ararentals ägnade vi måndagen åt att bunkra upp med mat och andra nödvändigheter och sedan tog vi kurs tvärs West Coast,via trans alpine route. Vi kamperade vid södra Lake Brunner som är den största sjön på västkusten och dessutom full med öring! I en vik syntes flera fina öringar stryka längs stränderna; ”cruisers”. Ofta förvånansvärt stora öringar som stryker mycket nära land. I det allra första utlägget klippte en öring, på kanske ett och ett halvt kilo, fasanstjärtsnymfen för att slå sig loss efter någon minut. Åtskilliga timmars smygande, flugbytande, spanande och försiktigt kastande mot stora öringar resulterande efter detta i intet! Inte ett hugg! Sluga öringar, på ett till två kilo, som glider upp och kikar på flugan men inte tar…

 

 

 

 

 

12-03-08

Vi har bestämt oss för att köra söderut, från Greymouth, där vi tillbringat natten alldeles intill Tasman Sea. Vi siktar på antingen Lake Mapourika eller Waitangitaona River.

12-03-09

Solen hade börjat dala när vi kom till Waitangitaona river. Vi hittade en plats, alldeles på flodbädden, att campa på och inom tio minuter var jag på väg uppströms med haspelspöt och en Lill Spigg knuten i linändan. Snart visade sig en skaplig öring efter wobblern, utan att ta. Strax efter klippte en galen öring i kilosklassen Spiggen bakom en sten. Snart nog låg den bland strandstenarna och maken till välkonditionerad öring har sällan skådats! En sexhektos som vägde ett kilo.. När det blev lite mörkare bytte jag till en svart Spigg och i andra kastet kom ett distinkt påslag följt av en femtiometersrusning nerströms! På lång lina började fisken hoppa gång på gång och det luktade personbästa på NZ-öring. Strandad visade det sig vara ännu en öring i makalös kondition, vägandes kanske ett par hekto under två kilo. Inget pb i vikt men definitivt i kraft och kondition.

Watingitaona är en otroligt fin flod med kristallklart vatten och gott om stor öring. Vi var vid floden en kväll och en förmiddag och mötte inga andra fiskare och såg knappt ens några spår efter sådana. Då är det ändå en lättillgängligt vatten i världsklass. Jag såg kanske tio till tolv öringar varav ett par säkert vägde över två kilo, någon kanske uppåt tre, medan de andra låg mellan ett till två kilo. Konstigt nog syns inga småöringar.

Ett och sju, kanske ett och åtta. Den fick simma tillbaka, den lilla blir middag.

 

 

 

12-03-13

Jaha, då har vi lyckats koppla upp igen.. Fisket har varit lite sporadiskt senaste dagarna, delvis beroende på ett präktigt regnväder som varade ett dygn och gjorde alla strömmande vatten ofiskbara. Vi var i Haast när regnet kom och där är årsmedelnederbörden 3800 mm och i bergen en bit bort 5700 mm… Vi körde österut genom Haast Pass och landade vid Lake Wanaka ungefär samtidigt som regnandet upphörde. Gick en sväng med haspelspöt och hade en grann regnbåge på som tyvärr släppte i ett högt hopp. I en vik var en fin öring efter tre gånger, utan att ta. I skymningen, tre kvart senare, var jag tillbaka och då var öringen på bättre humör. Den räckte till två middagar och en lunch.. Vi är nu i den trivsamma orten Wanaka och vädret är prima med lovande prognoser för kommande vecka.

Här är en samling bilder. Klicka på bilderna för förstoring.

12-03-14

Härlig morgon efter en lite kylig natt! I dag blir det fiske i Clutha River och kanske Lake Dunstan.

Öring från lake Wanaka.

 

 

 

 

 

12-03-17

Efter att vi lämnade Wanaka häromdagen fiskade jag i Clutha river och fick tre öringar samt tappade en stridbar regnbåge, på en timmes fiske. Vi for vidare mot en omskriven flod, 7-8 mil bort, bara för kunna konstatera att den var både hög och grumlig; ofiskbar. Plan B blev en sjö tre mil bort och den låg högt upp på 8-900 m.ö.h. Terräng och väder liknande svenskt kalfjäll, några få plusgrader, starka vindar och regn.. Det tog över ett dygn innan det första tecknet på fisk, en stor virvel bakom Spiggen. Sent den kvällen nymfade ett par stora öringar i en liten vik utan att låta sig luras. I gryningen morgonen efter kastade jag en Wolly Bugger i den lilla viken och en riktig praktöring sög i och lät sig småningom strandas. Under morgonen kläckte något smått och grått och stora fenor och dito öringskallar bröt ytan för att slurpa i sig av godsakerna. Det närmaste insekterna jag hade i flugasken var små grå Rackelhannar, men inget dög.

Lite bilder.

 

 

 

 

12-03-20

Civilisation igen. Geraldine, ett fint litet samhälle, som Rimbo ungefär.. En natt stannade vi vid Lake Benmore men det blev inte så mycket fiske; en mager åttahektosöring och ett par små regnbågar. Dagen efter åkte vi till den vackra sjön Ohau men där blåste det kuling.. Så efter att ha handlat lite i Twizel for vi till Tekapo Canal där vilda öringar och regnbågar frodas i bakvattnet av en stor laxodling. Öringarna och regnbågarna växer till monsterformat.. Vi blev kvar vid kanalen i två dygn och många många timmar trugade jag en krokkäkad öring, i häraden fem-sex kilo, som med jämna mellanrum dök upp vid en natebank och sög i sig något som tydligen inte liknade det jag bjöd på. En annan öring såg jag bara vid ett tillfälle och jag tar inte tillbaka ett gram på att den vägde över tio kilo. Den gled upp bakom Spiggen och inspekterade men sjönk tillbaka i djupet.. Det blev ingen jätteöring men några regnbågar i 1-1,5 kilosklassen piggade upp i öringfrustrationen. I kanalerna runt Twizel tas regelbundet öring och regnbåge på 10-15 kg, rekordfiskarna ligger uppåt 20 pannor. I morgon blir det floden Rangitata.

Några bilder finns tillagda i galleriet, en bit upp på sidan.

12-03-23

Rangitata river blev inte riktigt vad vi hoppats. En fantastiskt vacker dalgång, till stor del försedd med hjorthägn, där det i floden försigick en del flamsjippon i form av forsfarande i gummibåtar och racerbåtsåkande i jetdrivna femmetersbåtar som oftast är bestyckade med en rejäla V8-motorer..  Jag fiskade av en ganska lång sträcka utan fiskkänning.

Vi drog vidare och parkerade i går kväll vid en mindre flod inte allt för långt syd Christchurch. Det var i flodens nedre lopp där den makligt flyter genom jordbrukslandskap. En timmes fiske i skymningen gav en följare i kilosklassen, en landad och återutsatt halvkilos och så resans maffigaste öring; en kort, grov och stark öringhanne som gissningsvis vägde runt fyra och ett halvt! Öringarna tog på en Lil Spigg, färg 12.

12-03-27

I Christchurch avklarades en del ärenden och sedan styrdes färden norrut, mot Hurunui river. Ett begrepp på Sydön är ” The Norwester”. Det är vindar som ofta tar fart fram på dagen, från nordväst, och blåser med ansenlig styrka. Denna dag vid Hurunui var The Norwester i sitt esse vilket gjorde flugfiske omöjligt och spinnfiske mer än besvärligt. Det blev ett par småöringar och i en djupgrop en grovsing som lojt gled upp och kikade på Spiggen, utan att bita.

Hurunui River.

Vi övernattade vid Hurunui och dagen efter gick färden mot kusten där vi fann en underbar liten camping, inbäddad i en sluttning ovan Stilla havet. Havet var mycket långgrunt och erbjöd inga möjligheter till fiske, där rök denna resas sista chans att svinga ett spö..

 

 

På stranden lyckades vi hitta en knippa pauaskal.

 

 

 

Vi flög med Emirates upp till Bangkok där vi landade klockan ett, natten till i dag. Ett hyggligt miljöombyte. Den lilla gubben som körde taxin in till centrala Bangkok visade verkligen vad det går att ta ut av en gasdriven liten riskokare till skrotbil! Varva upp till 5-6000 varv på varje växel och och ständigt ligga på minst dubbla tillåtna hastighet.. kung av filkörning dessutom, på sitt vis.

Nu tar vi ett tre nätter i Bangkok innan det bär av hem till den Svenska våren, verkligen inte tokigt det heller!

Några bilder ytterligare införda i galleriet, en bit upp på sidan.